satans i gatan vilken smäll över röven

I fredag hände den första "riktiga" hästskadan på alla dessa år jag hållit på med hästar (15 år) , jag har åkt av tre gånger förut med småsår, blivit biten, sparkad o trampad o fått halvbrutna tår men i fredags va första gången jag fick så ont så jag tjöt nästan konstant i två timmar (haha) och sen fortsatte då o då i flera timmar efter. Jag fick en spark som va ämnad att träffa en av hästarna i hagen men jag va (o)lyckligtvis emellan o fick en hård hov över svanskotan o ner på vänster skinka. Jag lyckades ta mig ur hagen fast höll på att fastna i in/utgången då jag inte kunde böja mig ner för att ta bort tråden men kunde heller inte lyfta vänstra benet.. lyckades iaf på något sätt få bort en tråd o så tog jag över högerbenet o sen fick jag hjälpa vänster över med händerna medans jag trampade ner de trådar jag kunde med högerfoten..
Stapplade de få metrarna till mitt hus och landade i soffan o där låg jag i två timmar o tjöt dels för att jag hade riktigt djävulskt ont,dels för att jag ej kunde ta mig upp ur soffan igen och dels för att mamma lämnade mobilen nere medans hon sov middag där uppe med min lilla brorson som hon var barnvakt åt och dörren var stängd för hundarna så hon hörde mig inte. Efter två timmar kom hon iaf ner o kunde hjälpa mig upp o hämta värktabletter åt mig.. avvaktade några timmar men åkte sen in mot akuten med pappa som hämtade upp mig o där fick vi vänta ytterligare fyra timmar. När vi väntade kände jag att det började gå över lite smått så jag kunde sitta ner på stolen iaf så när det var min tur o vi fick veta att röntgen var stängd så åkte vi hemåt efter att jag fått en starkare värktablett. Och nu måndag natt börjar jag kunna röra mig lite normalt igen men jag kan fortfarande inte böja mig neråt/framåt alldeles för mycket, då hugger det till jätte mycket.. Men det verkar ju inte blivit något allvarligare iallafall så borde va helt återställd snart hoppas jag. Imorgon ska jag testa att inte ta någon värktablett så får vi se hur det känns men kommer nog inte kunna rida på några dagar iallafall. Förhoppningsvis är jag lite ok tills en kvinna ska komma och provrida Maya på ev. torsdag o sen ska vi ju köra bort massa grejer i helgen, får väl se vad jag klarar av..
Undrar varför man är som mest ridsugen när man inte kan ut o rida, tex när man är skadad, ej hemma eller på kvällen/natten när det är alldeles för mörkt ute.

Min kompis Fia är guld värd som hjälpte mig med hästarna idag och red ut med tjejen som ev. kommer bli Neppes halvfodervärd. Tack!

Kommentera